Dead Can Dance – Wake

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Petter Duvander)

[album, 4AD, betyg: -]

Jag vet inte om jag är ensam, men jag tillhör de som aldrig lyssnat på Dead Can Dance. Visst har man hört någon låt här och där, men aldrig suttit ner med en hel platta. Så när nu bandet hunnit lägga av och det är dags för den retrospektiva samlingen är det ju synnerligen hög tid. Wake ger dessutom god valuta för pengarna! Här får man två skivor med 26 spår som får förmodas är ett ganska jämnt utsnitt av karriären, jag är fel person att nämna Dead Can Dances största hits, men fansen lär ju redan ha allt det här materialet i alla fall. En juste booklet medföljer, med lite intervju- och historiesnuttar om Lisa Gerrard och Brendan Perry samt förstås Ivo Watts-Russell från deras skivbolag genom karriären; 4AD. Musikaliskt så är jag personligen mest förtjust i de delar där Lisa Gerrard tar ton, och de är ganska underrepresenterade på första CDn (andra känns jämnare) men lyser med desto större glans när de väl dyker upp. Annars tas vi på en ganska komplett resa med influenser av allt från mellanöstern till barocken. Demospåret “Frontier” är äldst och härstammar från 1986, “The Lotus Eaters” härstammar från deras sista sessioner tillsammans 1998. Att tas med på resan mellan dem är en fascinerande vacker upplevelse och man kan mycket väl låta sig inspireras till fortsatt forskning i såväl Dead Can Dance som i Gerrards och Perrys respektive solo-övningar.