The Concretes – The Concretes

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)

[album, Playground, betyg: -]

Jag har full förståelse för dom som inte gillar svenska The Concretes. Jag begriper att folk kan ha svårt för den veka och aviga musiken.

The Concretes spelar popmusik som någon täljt i med en morakniv. Det är vasst och spretigt och det står ut små stickor här och var. Det går inte att ta miste på att det är pop, men är det verkligen bra? Emmaboda – Twin Peaks, 60-tal – 90-tal; tid/rum-pilen vet inte riktigrt hur den ska peka. Och så är det sångerskan Victoria Bergsmans röst. Blyg och skör, som att den skulle gå sönder så fort den lämnar strupen. Halvfalsk och tunn. Egen och märklig.

Så jag förebrår ingen som inte uppskattar The Concretes. Faktum är att jag inte själv vet om jag gör det.

Å ena sidan finns det många fina popsånger gömda bakom den bleka och knepiga ljudbilden, som inte riktigt tillåts att kliva fram.
Å andra sidan kanske det just är det det svårtillgängliga i musiken som gör den speciell och värd att lyssna på.

Jag kan önska att The Concretes skulle bli rakare och tydligare med sin musik, men då kanske det slutar med Britney…så jag vet inte. Men jag vet att jag kommer att ge plattan lite mer tid innan jag slutgiltigt tar ställning. Det är den värd.