The Faint – Danse Macabre

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Andreas Wiss)

[album, Saddle Creek / Virgin, betyg: -]

När det suspekta introt till inledande “Agenda Suicide” drar igång, uppstår det någon form av mystiska ryckningar i benen, som sedan övergår till våldsamma spasmer när refrängen attackerar med en direkt dödande synthslinga. The Faint har gjort en energisk och punkig electro/rock/dansskiva som är svår att sitta still till när man hör. Danse Macabre är en kort och intensivt röjig skiva, fylld med mörka discobeats, industrirytmer och voicesyntes. Resultatet är väldigt lyckat, man lyssnar därför helst igenom skivan i ett streck och gärna flera gånger efter varandra. Produktionen är snygg och doftar mycket 80-tal med de analoga syntharna och de tydliga melodierna. Sångaren Todd Beachle påminner bitvis om en ung Robert Smith, särskilt i “Posed to Death”, en nattsvart version av Cure:s “The Love Cats”, där han stönsjunger fram refrängen: “Oh, oh, ah, oh”.
I den electroclashtrend som nu råder, känns The Faint definitivt som ett av de mest intressanta alternativen.

(Denna recension finns med i nya numret av Zero, men har där, pga tryckfel, tyvärr fått betyget 2 och ett par redigeringsfel. Detta är den korrekta versionen.)