Senaste nytt
Hem / Recensioner / Album / Nine Inch Nails – Add Violence

Nine Inch Nails – Add Violence

Betyg - 8

8

Vital vinyl.

User Rating: Be the first one !
Nine Inch Nails: Add Violence
Skivbolag: Caroline / Universal.

Nine Inch Nails EP eller om man så vill minialbum Add Violence från i somras släpptes nyligen på vinyl, och Zero har spisat vaxet på grammofon.

”And you can always justify / The missile trails across the sky again / Oh, what are you waiting for? / You got what you asked for / Did it fix what was wrong with you? / Are you less than? / And look what you gone done / Come on welcome oblivion / Did it fix what was wrong inside?” sjunger Trent Reznor på inledande ”Less Than”. Tänker han möjligtvis på en viss orange, småhänt amerikansk demagog? I så fall hade jag väntat mig mer raseri och en mer skoningslös korseld i ljudbilden. I stället låter Reznor kallt behärskad och sammanbiten. Men det är bra. Låt inte ilskan ta överhanden. Stäng inte av hjärnan bara för att andra gör det, Trent.

”The Lovers” bjuder på percussion och atonalt piano som långsamt bygger upp spänningen medan Trent väser i ena högtalaren. ”This Isn’t the Place” är en elektrovals där det där pianot kommer tillbaka i ett högre register samtidigt som någon form av feedback sköljer över en. Först efter halva spåret dyker Trents röst upp, och i en oväntad falsett. På ”Not Anymore” har Trent och Atticus skruvat upp smärtan lite lätt på reglagen som pryder skivans omslag. Det låter som att ett ånglok har kört fel in i en mekanisk verkstad och det gör ont både här och där i gjutjärnet.

Det avslutande eposet ”The Background World” får mig direkt att tänka på Suedes ”The Asphalt World” från Dog Man Star, till en början enbart på grund av namnlikheten, men sedan ser jag fler paralleller. Båda spåren är elva minuter långa (om man räknar den oklippta originalversionen av det senare) och är mer dynamiskt stämningsskapande än strukturerade. På ”The Background World” motsvaras Bernard Butlers gitarrsjok förstås av… Ja, inte är det nyckelharpa precis. Skärande oljud tar över mer och mer efter hand som musiken bryts ner i den allmänna entropin.

”Anger is an energy”, sade John Lydon en gång i världen. Hur mycket energi kan man begära av ett projekt som pågått i trettio år? Ganska mycket, visar det sig.

Kommentarer

Kommentarer

Om Hans-Olof Svensson

Webbredaktör och skribent. "A truly charming journalist" – Ray Cokes

Kolla även

Siminne Jones - 2016

Simonne Jones ger oss vetenskaplig elektronisk pop

Simonne Jones är född i Los Angeles men numer bosatt i Berlin. Hennes moster är …