Senaste nytt
Hem / Recensioner / Bok / Mute – A Visual Document: From 1978 -> Tomorrow

Mute – A Visual Document: From 1978 -> Tomorrow

Betyg - 8

8

Årets julklapp, med vissa reservationer.

User Rating: Be the first one !
Mute: A Visual Document
Förlag: Thames & Hudson.

”I see nuns, with beaks, skating.”
Anton Corbijn hör Depeche Modes ”Walking in My Shoes” för första gången.

 

Mute Records har kanske inte hittills betraktats som ett bolag med lika stark visuell identitet som exempelvis jazzens flaggskepp Blue Note med dess stencoola omslag där typografin lyfter fotografierna, eller Factory Records med designern Peter Saville och det geniala greppet att numrera allt från tegelstenar i The Haçienda till Peter Hooks skägg, men nu är det dags att revidera den uppfattningen.

Mute: A Visual Document berättar Mutes historia i text men framför allt bild. Välkända namn som Depeche Mode, New Order, Yazoo, Erasure, Nitzer Ebb, Einstürzende Neubauten, Goldfrapp, Wire, Inspiral Carpets, DAF, Nick Cave (och Kylie Minogue) samsas med mer obskyra artister som Frank Tovey alias Fad Gadget och The Normal (alias Daniel Miller).

Mute: A Visual Document

Det är en ren njutning att bläddra mellan bilduppslag sprängfyllda med såväl gamla bekanta skivomslag som udda eller outgivna provtryck och planscher med lätt ”remixade” variationer på de ikoniska motiv som sitter så djupt inpräntade i ens hjärna.

Eller ett som det verkar handkolorerat foto av Depeche Mode i djungeln, hämtat från Peter Cares video till ”It’s Called a Heart”. Eller Daniel Millers guide till hur man gör en skiva, med utgångspunkt i ”T.V.O.D” och ”Warm Leatherette” och med alla nördiga detaljer om filter hit och ringmodulator dit.

I korta essäer förklaras bland annat hur punkens gör-det-själv-attityd influerade både den elektroniska musiken och Millers sätt att bara börja ge ut skivor så där utan vidare, och Martin Gore berättar hur Anton Corbijn gav Depeche Mode ett formspråk.

Mute: A Visual Document

Invändningar? I ett anfall av överdesign (eller under-) saknar den här luntan rygg, så att man i stället kan se en Mute-logga som tryckts på sidan av de individuella arken i inlagan eller bokblocket. Om ni förstår hur jag menar. Det är inte speciellt snyggt och bidrar knappast till att öka bokens hållfasthet. Det är sällan man håller en nyutgiven bok i handen och tänker att den skulle behöva ”mastras om”, men i det här fallet känns det så. Om vanlig hederlig bindning med rygg duger åt alla andra bokverk sedan Gutenberg, så duger det åt er också, Mute Records.

Å andra sidan ska jag vara lite extra snäll så här i juletider och delar ut ett bonuspoäng för att omslaget går i den härliga färgen orange, kanske för att knyta an till den klassiska Depeche Mode-megafonen. Det lyser upp i bokhyllan, förutsatt att du ställt boken med framsidan framåt så att man slipper se att ryggen fattas.

Årets julklapp? Jadå, om än med vissa reservationer.

 

Mute: A Visual Document finns ute nu. Beställ ditt ex här.

Kommentarer

Kommentarer

Om Hans-Olof Svensson

Webbredaktör och skribent. "A truly charming journalist" – Ray Cokes

Kolla även

Fletch

Andy Fletcher tillbaka i stor stil med Toast Hawaii

Bildar supergrupp med Alan Wilder och Vince Clarke.