Senaste nytt
Hem / Artiklar / Laibach – om Nietzsche, världspolitik och Sverige
LaibachEttan, Luka Dekleva

Laibach – om Nietzsche, världspolitik och Sverige

Vad är egentligen Laibach? Ett seriöst, politiskt konstkollektiv som förmedlar begåvade antifascistiska budskap med provokativ attityd, ett tokroligt coverband eller en oberäknelig teatergrupp? Eller kanske allt av ovanstående? Eller inget av delarna? Mycket kan sägas om Laibach, men knappast att de är rädda för att pröva nya former eller uttryckssätt. Det slovenska kultbandet som fascinerat och förvirrat oss sedan åttiotalet kommer nu till Skandinavien för ett par spelningar. Zero fick en exklusiv intervju och tog tillfället i akt att diskutera det nya, nietzscheanska albumet Also sprach Zarathustra, spelningarna i Nordkorea, världspolitik, coverlåtar och andra intressanta ämnen. Naturligtvis svarade Laibach kollektivt på våra frågor och skrädde inte på orden. ”The individual does not speak, the organization does. Our work is industrial, our language political.” ZarathustraCover

God kväll, Laibach, och tack för att ni tagit er tid att svara på våra frågor! Låt oss börja med att prata om ert nya album, Also sprach Zarathustra. Skivan bygger på musik som ursprungligen komponerades till en teaterföreställning. Hur närmade ni er egentligen projektet?
– Den slovenske teaterregissören Matjaž Berger bjöd in oss att skriva musik till pjäsen Also sprach Zarathustra, som är baserad på Nietzsches kända verk. Bergers instruktioner färgade vårt skapande, eftersom vi följde hans specifika tolkning av Nietzsches historia, men vi influerades även av andra faktorer. Föreställningen framfördes på Anton Podbevšek-teatern, som är döpt efter en slovensk avantgardepoet från 20-talet, vars dikter har drag av Nietzsches övermänniska, så även han bidrog till inspirationen. Något vi också tog hänsyn till var de speciella akustiska förhållandena som rådde. För albumet modifierade vi sedan den fragmenterade teatermusiken till tolv sammanhängande spår.

Var ni även influerade av Richard Strauss berömda tondikt Also sprach Zarathustra, som har en mer dionysisk stämning än er musikaliska tolkning?
– Vi har hämtat inspiration från Strauss, men inte specifikt för det här projektet. Hans Zarathustra är magnifik och fulländad. Där finns inget som vi kan eller bör lägga till. Vi betraktar emellertid Zarathustra som ett djupt moraliskt, anti-nihilistiskt, kontemplativt och religiöst verk, så vi har koncentrerat oss på andra stämningar än Strauss och skapat musik i form av psalmer.

Laibach press, photo by Luka Dekleva
Foto: Luka Dekleva

Ni valde att släppa ”Das Nachtlied I” som aptitretare inför Also sprach Zarathustra. Var det svårt att hitta en passande singel från albumet?
– Allt måste betraktas utifrån sin kontext. Det här albumet skrevs inom ramen för en viss föreställning, precis som våra tidigare teaterprojekt Macbeth och Baptism. ”Das Nachtlied I” är ett intensivt stycke musik som visar vad Zarathustra handlar om och för den delen inte handlar om.

Under årens lopp har olika kvinnliga stämmor färgat er musik och tillfört en extra dimension. På de senaste skivorna har manteln axlats av Mina Špiler, som bjuder på en utmärkt sånginsats på nya ”Vor Sonnenaufgang”. Hur har Mina påverkat det nuvarande Laibach-soundet?
Vi har alltid uppskattat att arbeta med kvinnliga vokalister. Men Mina är mycket mer än bara en sångerska. Hon spelar ett flertal viktiga roller i Laibach och färgar vårt skapande på många sätt.

Laibach, Spectre 6, photo by Maya Nightingale
Foto: Maya Nightingale

Vad har ni för ambitioner med Also Sprach Zarathustra?
– Vi hoppas att albumet kommer att inspirera vår publik och ännu mer inspirera oss själva.

Låt oss gå över till att prata lite om Nordkorea. När ni spelade i huvudstaden Pyongyang häromåret blev ni det första västerländska popbandet någonsin att uppträda i detta omdebatterade land. Hur reagerade publiken i Nordkorea på era konserter? Var de på något sätt annorlunda än åskådare i andra delar av världen?
– Det känns svårt att ge ett rättvisande svar på den frågan, eftersom hela situationen var extraordinär. Publiken bestod huvudsakligen av en speciellt utvald kulturelit, i sällskap med några diplomater och utländska gäster, och deras gensvar var följaktligen mycket sofistikerat. Nordkoreanerna hade med största sannolikhet aldrig hört liknande musik tidigare, så de visste inte riktigt vad de skulle tycka, men de uppträdde ändå hövligt och applåderade efter varje låt. Efter spelningen gav de oss till och med stående ovationer. Men kanske var de bara glada att konserten var slut? Den syriska ambassadören var det i alla fall. Han tyckte inte om vår show, utan menade att ”det var för högt, nästan som tortyr”. Man kunde också ana att delar av publiken hade problem att förstå vår musiks harmonier, rytmer och tonalitet.

LaibachNorthKorea_Jörund F Pedersen
Foto: Jørund F Pedersen

Fick ni någon annan respons efter konserten?
– Några tjejer fnittrade efter showen och Choe Jong Hwan, en äldre koreansk besökare, gjorde uttalandet “I didn’t know that such music existed in the world… and now I know”. Sedan filmade den nordkoreanska statstelevisionen konserten och programmet sändes över hela landet dagen efter, men vi hade inte möjlighet att ta del av reaktionerna, eftersom vi var tvungna att åka tillbaka till Europa. Vi talade bara kort med personalen på vårt hotell, som såg konserten på TV och sa sig ”vara mycket imponerade”. Koreas arbetarpartis officiella tidning skrev även en intressant recension, i form av följande: ”The Slovenian band Laibach held a performance at the Pong Hwa Art Theatre. Workers in related fields, Pyongyang City employees, European friendship and cultural exchange delegations, representatives from various diplomatic and international organizations, foreign embassy staff members, and expats residing in Korea attended the performance. The Korea Europe Cultural Exchange Promotion Agency, Norwegian Traavik Info, and Slovenian band Laibach all worked together to prepare the performance, which included ‘Whistleblowers’, ‘Sound of Music’, ‘Climb Every Mountain’, ‘Edelweiss’, ‘Across The Universe’, ‘Life is Life’, ‘Do, Re, Mi’, other world classics and anti-war pro-peace themed songs. The performers possessed unique singing styles and powerful voices, and highlighted the beauty of each piece with their virtuosity, thereby showcasing the band’s artistic caliber. Laibach also performed an excellent rendition of the Korean song ‘Arirang’ to the great pleasure of audience members.”

Hade ni några problem med censur i Nordkorea?
– Inga problem alls, varken på ett konstnärligt eller privat plan. Visst försökte de påverka konsertens innehåll, som de gör med allt som inte överensstämmer med deras önskade standard, men det går inte att censurera Laibach. Om de skär av något på ena sidan, så växer det ut något annat på andra sidan. Nej, det var för sent för censur så snart de gett oss tillåtelse att komma in i landet!

Laibach - Monumental Retro-avant-garde show, Turbine Hall, Tate Modern, London photo credit: Miro Majcen miro.majcen@gmail.com
Foto: Miro Majcen

Låt oss avsluta med lite blandade frågor. Om Laibach kunde nominera och utse en världsledare, vem skulle det då bli?
– Adenoid Hynkel.

Om möjligheten uppstod, hur tror ni att Edward Snowden skulle passa som amerikansk president?
– Med Trump vid makten kan alla vara en ”whistler” eller ”winner”. Inte minst Edward Snowden, som är en man som vi uppskattar mycket. Men vi tror inte att Snowden skulle passa i presidentskorna, för man kan inte vara en god amerikansk president om man inte är förhållandevis ond…

Europa håller på att krackelera. Bör vi försöka rädda henne eller ska vi bara låta allt rämna, för att sedan bygga upp världsdelen igen på ett nytt och bättre sätt?
– Att falla sönder ligger i Europas självdestruktiva natur, men det verkar samtidigt vara hennes bästa sätt att utvecklas. Varje gång Europa försöker återupprätta sig, misslyckas hon, men kommer sedan tillbaka som starkare. I princip tror Laibach på Europa och vi vill gärna ha mer av henne. Enligt vår mening borde världsdelen sträcka sig från Atlanten till Stillahavsområdet! Förutom en stark europeisk allians ser vi inga alternativ, då politiska och ekonomiska rovdjur expanderar i världen. USA från ena sidan, Kina från andra sidan, Ryssland från mitten och rika arabstater från ”insidan”. Därför hoppas vi att tanken på ett enat Europa kan bevaras och förstärkas. Vi behöver inte ett kallt Europa, som styrs av politisk teknokrati och bankerna i Bryssel, utan ett förändrat Europa, som bygger på en gemensam frihetstanke och som växer i alla riktningar. Den Europeiska Unionen måste hitta rätt balans mellan debatt och samarbete. En övergripande vision måste skapas. Annars kan Europa inte göra framsteg, utan kan upphöra att existera. För evigt.

Laibach - Monumental Retro-avant-garde show, Turbine Hall, Tate Modern, London photo credit: Miro Majcen miro.majcen@gmail.com
Foto: Miro Majcen

På album som Let it Be, Sympathy for the Devil och NATO har ni bjudit på intressanta covers. Enligt vilka kriterier väljer ni ut de låtar som ni omtolkar?
– Historiskt material nytolkas ständigt i kulturvärlden. Så varför skulle populärmusiken vara annorlunda? Många låtar har en dold agenda och en Dr. Jekyll & Mr. Hyde-liknande karaktär. Det har varit inspirerande för oss att lyfta fram den mörka sidan.

Har ni fått någon feedback från originalartisterna?
– Det har vi. Bland annat från Mick Jagger och Paul McCartney, som av allt att döma har spelat våra tolkningar som öppningsmusik före ett par av sina konserter. Vi har även träffat medlemmar från österrikiska Opus och svenska Europe när de besökt våra spelningar. Båda dessa band verkade vara stora Laibach-fans!

Ni kommer snart till Sverige för ett par konserter. Det är inte första gången ni uppträder på våra breddgrader. Vilka är era intryck av detta lilla land i norra Europa?
– Laibach har nog gjort ett tjugotal spelningar i Sverige och trivts utmärkt. Men är Sverige verkligen ett litet land? Inte i jämförelse med till exempel Slovenien eller Estland. Ur vårt perspektiv är Sverige stort. Ni har ju ABBA och förmodligen har till och med en genomsnittsamerikan hört talas om er…

Laibach Opus Dei 1987_Daniel Landin
Laibach 1987. Foto: Daniel Landin

Laibach har varit med i mer än trettiofem år. Hur känner ni inför det faktumet och vilka är era planer inför framtiden?
– Vi mår bra, känner oss fortfarande som ”absolute beginners” och har många planer inför både framtiden och det förflutna.

Vilket är egentligen Laibachs huvudbudskap?
– Life is Life and God is God.

LaibachLogo

Zero växlade även ett par ord med två sanna Laibach-konnässörer:

Khybermensch

Khyber Westlund (medlem i Independent State och Amusik) ombads rekommendera två Laibach-skivor. En platta för dem som precis upptäckt gruppen och en platta för dem som vill ha en lite större utmaning.
– För några år sedan släppte de ett album som heter An Introduction to Laibach. Det kan ju vara ett ställe att börja. Men samtidigt som man lyssnar på samlingen bör man googla och läsa på, så att man får en idé om vilken typ av band Laibach är. De är ju inte bara intressanta ur ett musikaliskt perspektiv, utan även ur politiska, filosofiska, historiska och konstnärliga. Vill man sedan utforska Laibachs industriella och avantgardistiska sidor, så kan Rekapitulacija 1980-1984, som är en tillbakablick på Laibachs tidiga år, vara ett tips. Den är från tiden då Laibach var förbjudna att framföra sin musik och Jugoslavien fortfarande var en förbundsrepublik.

AntonusDei

Anton Lindskog (skribent på HYMN och alternativ DJ) ombads därefter att filosofera om Laibachs kommande Sverigebesök och sätta ihop en Spotifylista med 16 essentiella låtar.
– Jag känner mig mycket förväntansfull inför Malmökonserten! Vi har haft turen att få se Laibach ett flertal gånger i Sverige och de brukar alltid förändra sitt koncept, så att det känns som en ny upplevelse varje gång. Jag tycker de fann en bra balans mellan gammalt och nytt material under Spectre-turnén och hoppas på ett liknande upplägg den här gången. Personligen tycker jag att Also sprach Zarathustra tillhör deras mer svårtillgängliga verk, men bitvis är den väldigt vacker och det ska bli intressant att höra hur de omsätter det avskalade, karga och råa soundet från albumet live.

Laibach spelar den 9 november på KB i Malmö, den 10 november på Vulcan Arena i Oslo och den 11 november på Kraken i Stockholm.

Kommentarer

Kommentarer

Om Johan Arenbo

Har varit med på "Zero-resan" sedan 2003. Är, efter ett halvdussin år i den tyska huvudstaden, tillbaka i Sydsverige och har förhoppningen att Zero kan hjälpa till att bygga broar mellan olika kulturformer. Vad har Kraftwerk, Prince, Depeche Mode, Hildegard Knef, David Bowie, Wolfgang Amadeus Mozart, Klaus Schulze, The Orb, Smashing Pumpkins, Lee "Scratch" Perry, De La Soul, Joy Division, James Brown, Aphex Twin, Erik Satie, Nina Hagen, Max Raabe, Syd Barrett, Kate Bush och The Stone Roses gemensamt? Jo, det handlar om genomtänkt och intressant musik. Det är det - och inget annat - som räknas!