Senaste nytt
Hem / Artiklar / Erik de Vahl – den oväntade comebacken som blev ett av årets album
Erik de Vahl

Erik de Vahl – den oväntade comebacken som blev ett av årets album

2017 närmar sig sitt slut och snart är det dags att summera året i listor. När det kommer till musik är det rimligt att tro att Erik de Vahl och hans Hold Your Breath kommer att dyka upp på flertalet listor över årets svenska album. Det är en närmast helgjuten skiva som dök upp lite från sidan, för få personer hade nog förväntat sig ett nytt album av honom just nu.

I och med Hold Your Breath gjorde Erik de Vahl någon form av comeback. Från debuten 2003 och tio år framåt gav han närmast årligen ut musik men sedan tog det stopp. Ett inbrott kostade honom utrustning och ungefär samtidigt blev han pappa och flyttade till Malmö. Dessutom var han rätt färdig med musiken.

– Det kändes ganska befriande. Det var skönt att komma bort ifrån den världen. Jag kände mig så himla nöjd och klar där runt 2012-2013. Jag var jättekreativ och släppte skiva, mixtape och kassett under det året. Jag fick en känsla av att jag var helt tom och att jag omöjligt kunde gå vidare och göra något bättre än det jag precis hade gjort. Jag ville fokusera på något annat. Att bli förälder är ju också att förstå att man måste försörja någon annan än sig själv. Det har aldrig funnits en karriärväg i musiken och det var dags att ta konsekvensen av det.

Hur fungerade det för dig? Gick det bara att lämna musiken så där rakt upp och ner? Fick du ingen identitetskris?

– Musiken har egentligen aldrig varit en speciellt stor del av min identitet eller mitt liv. Jag har alltid heltidsarbetet med annat och inte umgåtts så mycket med musikfolk heller. Jag har mest gjort musik på lediga kvällar och helger. Det fick långsamt sjunka in att jag inte längre skulle hålla på med musik. Jag slutade också nästan helt att lyssna på andras musik. Men sedan vände det. Jag letar aldrig efter inspiration, men när jag väl hamnar i ett flow kan jag skriva tio låtar på två veckor. Merparten av den här skivan kom till på ett sådant sätt.

Det hör inte till vanligheterna att begåvade musiker också är duktiga författare. Undantag finns så klart och både Bob Dylan och Patti Smith har skrivit lysande självbiografier. Erik de Vahl visade i våras att även han har det i sig. Under 10 poddavsnitt (som alla avslutades med en låt från den kommande skivan) gav han oss en självbiografi som var långt mycket mer än den genomsnittliga rockbiografin. Stilistiskt säker och med en rå rakhet som fick oss som lyssnade att längta efter mer av författaren Erik de Vahl.

Berätta om texterna du skrev till podden.

– Från början var jag inställd på att inte skriva något som medvetet skulle uppröra. Inte medvetet söka upp smärtpunkter eller göra det snaskigt och självutlämnande. Första avsnittet tyckte jag var jättejobbigt att släppa och det är ändå inte särskilt elakt mot någon. Men jag pratade lite om andra artister som också låg på Service (de Vahls tidigare skivbolag, skribentens anmärkning) och det kändes först ganska jobbigt, men jag insåg ju att jag inte ens var i närheten av att vara elak. Men sedan, mot slutet, var jag nog rätt avtrubbad och brydde mig inte så mycket. På gott och ont.

Hold Your Breath är väldigt mycket. De närmast patenterade trasigt viskande popmelodierna finns så klart kvar. Inte minst i Leaving by the Water som på många sett är ett destillat av allt det Erik de Vahl musikaliskt representerar för mig. Men där finns också den uppsluppet souliga On the Issue samt den närmast perfekta Hearts. Och där finns också de korta instrumentala styckena Sorgenfri 1, 2 och 3.

– Jag är förtjust i den musik som har kommit till mig väldigt snabbt. Jag gjorde massor av bakgrundsmusik till podden och då blev det musik med ganska korta verser. Jag har alltid gillat den där väldigt korta instrumentalmusiken. Musik som är vinjetter. Det är en väldigt lockande form att berätta med musik. Som regel tycker jag att de flesta skivor som ska vara riktigt bra är för långa, jag brukar tänka att de skulle vara en riktigt bra EP. Jag har alltid velat hålla mig kort.

På kassetten som nämndes tidigare, den som var en av orsakerna till att Erik de Vahl kände sig färdig med musiken, finns en av de absolut vackraste inspelningar han har gjort. Låten Skogsbrand är en cover av David Sylvians A Fire in the Forest.

– Han är en artist som jag har lyssnat extremt mycket på. När jag jobbade på posten fick jag alltid lust att lyssna på den skivan när det regnade. Blemish (skivan som A Fire in the Forest finns med på, skribentens anmärkning) är något av det bästa som finns. För mig är det en viktig skiva för att en äldre farbror kunde göra något som var så himla coolt. Det är inspirerande att det går att fortsätta göra relevant musik länge.

Tycker du att det är svårt att göra covers?

– Jo, det är det. Framför allt är det svårt att motivera det inför någon annan än sig själv. Ska jag verkligen göra det här? Jag har gjort en del covers med lite blandat resultat, men just den är jag nöjd med. Jag tycker ju inte om att spela live men att ha med några covers är ett bra trick för att rädda spelningen.

Varför gillar du inte att uppträda?

– Det är en konstig situation när man är ensam. Som en del av ett band är det roligt men ensam blir det mycket av ett jobb. Speciellt om man ska ha massor av effektpinaler som jag har. Jag har insett att jag mest har spelat live för att folk har frågat och att jag har känt mig smickrad.

Att lyssna på Erik de Vahls podd är att möta en människa, eller i alla fall en litterär sådan, som vrider och vänder på misstag, sorger och oförrätter. Inte minst sådant som är kopplat till musiken. Frågan som aldrig ställs rakt ut men som ändå är återkommande är vad som hade kunnat bli om saker och ting hade gjorts annorlunda.

– Jag vet inte. Jag tror inte att jag med någon slags ära i behåll hade kunnat leva på musiken. Jag har gjort precis det jag har velat rent musikaliskt hela tiden. Jag var 20 när jag släppte min första skiva, så det är mycket mellan 20 och 30 i livet som man hade kunnat hantera bättre. Men jag är inte på något som helst sätt bitter för det som har blivit. Men jag kan bli lite deppig när jag tänker på hur många chanser jag har fått som jag inte har förvaltat så bra. Men det är inte för att jag skulle ha gjort något annorlunda utan för att jag kanske inte är proffsigare än så.

Den som följer Erik de Vahl via Instagram får sig en rejäl dos odling. Närbilder på på sparrisblommor och kantlökshybrider trängs med rabarber och lönnskott. Det är inte så konstigt då han sedan flera år tillbaka jobbar som trädgårdsmästare.

– Det är rätt skönt. Jag har ett väldigt genuint trädgårdsintresse som jag alltid har haft, så nu jobbar jag med min hobby. Och jag är egentligen mer van att prata om trädgårdsrelaterade saker i media. Där har jag en slags yrkesmässig svada som jag inte har med musik.

Kommentarer

Kommentarer

Om Zac Fors