Senaste nytt
Hem / Artiklar / Aberrant Behavior – bjuder på ”sexy, sleazy synth”
AberrrentEttan

Aberrant Behavior – bjuder på ”sexy, sleazy synth”

Vad händer när två kreativa människor träffas på en gothfestival? Jo, det uppstår ljuv musik. I detta fallet bokstavligen talat. När Ann-Sophie ”Adora Batbrat” Wimmerstedt (modell, YouTube-kändis och mångsysslande kultfigur) och Benjamin Schoones (bekant från band som Noire Antidote och Benjamin’s Plague) inledde ett samarbete blev resultatet ”sexy, sleazy synth”. Som troligtvis första tidning i världen har Zero pratat med det dekadenta och bildsköna electroprojektet Aberrant Behavior.

AberrantBehavior_3
Foto: Ana Isabel Fontes Correia

Hej, Adora Batbrat, och tack för att du hittat en lucka i ditt välfyllda schema för att svara på våra frågor! Hur föddes egentligen det spännande projektet Aberrant Behavior? Hur lärde du och Benjamin Schoones känna varandra och när bestämde ni er för att starta ett band tillsammans?
– Benjamin och jag träffades för första gången för ganska exakt ett år sedan, på Amphi-festivalen i Köln, där vi shottade mörk rom som vår gemensamma vän Jérémie från bandet Super Dragon Punch bjöd på. Efter det började vi skriva till varandra på Facebook och det visade sig att han är killen jag väntat på. Det vill säga killen som gör allt, så att jag ”bara” behöver skriva texter och sjunga. Så vi kom fram till att vi borde starta ett band tillsammans. Dessutom ser vi bra ut ihop. Ja, det var nog så det började, att jag sa: ”We look so good together, we should be in a band.”

Aberrant Behavior är ett intressant bandnamn som leder tankarna till mänsklig lust och dekadens. Varför valde ni det och har det någon djupare mening för er?
– Helt rätt tolkat. Jag har en riktigt sjuk hjärna, men har aldrig tidigare haft tillfället att få ”go all in” och vara så sjuk som jag verkligen vill. I mina andra projekt har jag fått nöja mig med att sjunga om krig och om att döda människor. Det gamla vanliga, alltså. Men i Aberrant Behavior har jag inga begränsningar och får vara precis så rå och ocensurerad som jag vill. Det uppmuntras till och med av Benjamin.

Vilka roller har ni i bandet? Vem gör vad?
– Den fagre Benjamin gör nästan allt. Han gör all musik, producerar, mixar, gör logos, klipper videor och en massa annat. Fast främst är hans roll att vara ”eye candy”, enligt mig. Jag skriver texterna och tar hand om sångstämman.

AberrrentEttan
Foto: Ana Isabel Fontes Correia

Benjamin bor i Nederländerna och du bor i Karlskrona. Är det inte krångligt att ha ett band med någon som bor så långt borta? Eller betyder fysiska avstånd inget i dagens cybersamhälle?
– Tack vare Skype och Facebook är det väldigt lätt att ha ett band utan fysiska begränsningar. Jag får låtar skickade till mig, skriver texterna, sjunger in i Cubase och skickar materielet tillbaka till honom, så lägger han på effekter och mixar ihop det hela till en färdig låt. Jag är lite bitchig ibland och kräver att han ska ändra lite här och där, men han är väldigt lyhörd och lyssnar på mina lekmannakommentarer. Men kanske får jag smisk när vi ses nästa vecka på grund av det…?

Er debutsingel ”Disorder” släpptes alldeles nyligen. Hur hittar man den?
– Den finns redan på Bandcamp och kommer snart på Spotify, iTunes och många andra plattformar. Men jag vet i dagsläget inte exakt vilka. Vi hade längtat så länge efter att äntra världen med vårt band att vi släppte singeln väldigt hastigt. Så vi har inte riktigt hunnit med själva än…

Aberrant Behavior - Disorder

Titellåten, ”Disorder”, är en cover på en låt med ditt andra projekt, Asperger Synthdrome. Hur har Benjamin förändrat den, så att den ska passa Aberrant Behavior?
– ”Disorder” är en låt skriven av Henrik Nydell, med text av mig, som gjordes till ett gemensamt projekt vi hade, S.Ä.P.O, som tyvärr aldrig såg dagens ljus. Den gavs senare till Asperger Synthdrome. Originalet ”Nydda” gjorde är en av mina personliga favoriter och är svår att slå, men jag tycker ändå att Benjamin lyckades sätta sin personliga prägel på den med sin speciella ljudbild. ”Nydda” själv tycker att Benjamins version är skitbra och det är ju väldigt kul att höra! Det är svårt att förklara vad som gör den nya versionen annorlunda, men den är smått beroendeframkallande för mig.

Ni har gjort en mycket sevärd video till ”Disorder”. Hur var det att spela in den och vad vill ni förmedla?
– Eftersom jag bor i en militär hamnstad, Karlskrona, och har en svärfar som varit Örlogskapten, beslutade jag mig för att använda de vyer som finns till hands och filmade nere vid Marinmuseet framför HMS Bremön, Sveriges enda minsvepare som finns kvar sedan Andra Världskriget. Som de flesta synthare har jag alltid varit fascinerad av militäruniformer och tog tillfället i akt att klä upp mig passande till låten. Det är alltid spännande att ge sig ut och filma i offentliga miljöer. Jag fick bland annat påhälsning av en 70-årig dam som var ute och gick med sin hund, så vi pratade lite. Jättetrevligt! Tyvärr kunde Benjamin och jag inte filma ihop den här gången, utan fick göra som med musiken och spela in på varsitt håll, men han gjorde ett bra jobb i att få det att fungera som helhet.

Den andra låten på singeln, ”Assfuck”, har inte bara ett intresseväckande namn, utan även en text med ett flertal tolkningsmöjligheter. Handlar den om att krossa patriarkatet och om kvinnlig emancipation. Eller handlar den helt enkelt om sex?
– Jag är alldeles för ego för att bry mig om att krossa en massa patriarkat. Så nej, den handlar rätt och slätt om sex. Det finns inget att läsa mellan raderna. Den handlar om en vanlig utekväll i mitt liv. Att assfucka unga pojkar är en hobby. Ju mer de lider, desto bättre!

Vilka andra band och artister har inspirerat ert elektroniska sound?
– Här får Benjamin svara, då det är han som står för den musikaliska biten. Och han säger: ”I listen to Diary of Dreams, IAMX and Gazelle Twin, but I don’t take my inspiration from anything when I write music.”

AberrantBehavior_2
Foto: Ana Isabel Fontes Correia

Både ”Disorder” och ”Assfuck” känns som låtar som är gjorda för att spelas på välfyllda dansgolv sent på natten. Är detta er framgångsformel eller kommer Aberrant Behavior även att bjuda på lugnare spår i framtiden?
– Ambitionen är att vår musik ska uppfattas som ”sleazy, sexy synth”, så tanken var egentligen att det ska vara lite mer såsigt än ösigt. Det finns redan så många band som gör bra ösig musik att vi fick hitta på en egen genre. Men självklart är det kul om folk vill dansa till låtarna!

Ni är ett stilrent band som ser fantastiska ut tillsammans. Hur viktig är imagen för er? Kan du förresten berätta lite om hur ni tog era promobilder i London?
– Jag är ju en produkt av 80-talet, tiden då ”utseendet var viktigare än musiken”. Nej, men skämt åsido var en av grejerna som gjorde 80-talet så stort faktumet att det fanns band med en tydlig image. Dave Gahan var en stilgud, Martin Gore hade sina svartvita strumpor och Douglas McCarthy fick ”Nitzer-shortsen” att bli ett begrepp. Tonåringar luras in av yta, men stannar kvar för den utomordentliga musiken. Steg ett, att locka in lyssnarna, är fortfarande lika aktuellt och viktigt som att ha substans att backa upp det med! Vad gäller promobilderna blev det mest lämpligt att mötas i London, eftersom jag bor i Sverige och Benjamin i Nederländerna. Jag hade en bra fotograf, Ana Isabel Fontes Correia, som var intresserad av att ta dem och hennes bildspråk passade väl överens med vår vision. Och med kläder från House of Harlot fick vi till den rena, synthiga look vi eftersträvade.

Vad blir nästa steg för Aberrant Behavior? Ska ni spela in ett helt album eller är det snarare konserter som står överst på prioriteringslistan?
– Vi kommer att släppa en EP i oktober. Om det blir en fysisk skiva är i nuläget för tidigt att säga, men det är såklart drömmen. Fast konserter står nog, trots allt, överst på listan. Nästa steg, innan vi kommit dit, är dock att släppa en video till ”Assfuck”. Det ser jag verkligen fram emot!

Adora

Du är inte bara med i Aberrant Behavior och ett par andra band, utan är även modell, YouTube-stjärna, Sveriges gothdrottning och trebarnsmamma. Hur hinner du med allt och vad är egentligen roligast?
– Allt är roligast, men just nu ligger nog ändå mest fokus på Aberrant Behavior. Mina barn Synthia, Fairlight och TeeBee är 14, 12 och 10 år gamla, så de är ganska självgående. Att göra Youtube-videor är en ganska ihålig sak. Jag har inte förtjänat att vara ”känd”, då jag inte presterat något annat än att visa upp mig för världen. Att skapa, och vara med i ett band, är däremot något jag kan känna stolthet över, om vi lyckas. Trots att jag gillar yta, så föredrar jag i detta fallet ändå substans!

Följ Aberrant Behaviors dekadenta äventyr genom deras Facebooksida

Kommentarer

Kommentarer

Om Johan Arenbo

Har varit med på "Zero-resan" sedan 2003. Är, efter ett halvdussin år i den tyska huvudstaden, tillbaka i Sydsverige och har förhoppningen att Zero kan hjälpa till att bygga broar mellan olika kulturformer. Vad har Kraftwerk, Prince, Depeche Mode, Hildegard Knef, David Bowie, Wolfgang Amadeus Mozart, Klaus Schulze, The Orb, Smashing Pumpkins, Lee "Scratch" Perry, De La Soul, Joy Division, James Brown, Aphex Twin, Erik Satie, Nina Hagen, Max Raabe, Syd Barrett, Kate Bush och The Stone Roses gemensamt? Jo, det handlar om genomtänkt och intressant musik. Det är det - och inget annat - som räknas!

Kolla även

Bengt Rahm_Foto_Alexia_Rahm

Den svenska synthen – Bengt Rahm berättar om sitt ambitiösa bokprojekt. Kultursverige kommenterar.

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo) Underhållande anekdoter om kreativitet, pionjäranda och gemenskap. Men …