Senaste nytt
Hem / Artiklar / Tegel – Science
Tegelettan

Tegel – Science

Förra gången vi hörde från Ola Larsén bjöd han på melodiös elektropop under namnet Datamaskin. Nu testar han nya vägar med det minimala technoprojektet Tegel. I ett intressant samtal med Zero berättade Ola om skivan Science, högteknologiskt musikskapande, rymdinspirerade samplingar, tunga EBM-basgångar och de båda favoritstäderna, Berlin och Detroit.

tegel_for_web

Hej, Ola, och tack för att du tagit dig tid att svara på våra frågor! Senast du släppte en skiva handlade det om den förhållandevis popiga och melodiska Retrosonic Voices under aliaset Datamaskin. Hur kommer det sig att det blev en minimal historia under ett annat namn den här gången?
– Egentligen handlar det nog mest om att inte fastna i gamla hjulspår, utan istället utforska nya vägar och utmana sig själv. Datamaskin har sina rötter i min fascination för gamla synthesizerljud och visar min kärlek för klassiska elektroniska band. Tegel handlar däremot om att utforska den mer samtida elektroniska musikscenen, som snarare är avskalad, monoton och beat-orienterad. Det är en fascinerande utmaning som låtskrivare att reducera ner skapandet till enskilda basgångar och beats, samtidigt som man måste lägga vikt vid att låten ska ändra nyans på exakt rätt ställe för att ledas framåt och öka förväntningarna hos dem som lyssnar.

Projektnamnet ”Tegel” leder tankarna till en byggnadssten, men många historie- och kulturintresserade människor refererar nog snarare till en stadsdel med en välkänd flygplats i Berlin. Är det ett korrekt antagande att du associerar till den tyska huvudstaden?
– Ja, Berlin är för mig navet i den moderna musikscenen. Listan på elektroniska artister, ljudkonstnärer och DJ:s som har sin bas där kan göras hur lång som helst. Med institutioner som Berghain är det i Berlin som samtiden skapas. Så att döpa projektet efter stadens historiska flygplats kändes givet med tanke på den tunga, minimala elektroniska musik som Tegel gör. Ärligt talat var jag förvånad över att namnet inte redan var taget.

TEGEL 3
Foto: Petter Duvander & Allan Bank

En Berlinkoppling finns även i soundet. Men Science doftar samtidigt Detroit. Hur mycket har du inspirerats av technostorheter från dessa båda metropoler, som Juan Atkins, Kenny Larkin, Richie Hawtin och Ellen Allien?
– Jag kan nog inte säga att någon av dem är personliga husgudar i klass med pionjärerna Jeff Mills och Carl Craig, men både Juan Atkins och Kenny Larkin snurrar flitigt i stereon här hemma. Det intressanta med Larkin är att han är lite av en brygga mellan electronica och techno. Han tvekar inte att blanda in annorlunda och nyskapande element i sin musik. Ellen Allien, precis som till exempel Cari Lekebusch och Robert Henke, är också mycket spännande, då dessa artister tänjer på det klassiska technokonceptet och tillför ingredienser som bidrar till att vidareutveckla genren.

Har du besökt Berlin och Detroit, tagit del av den speciella stämningen i städerna och på något sätt blivit påverkad i ditt skapande av dem?
– Ja, jag har besökt båda städerna ett flertal gånger. Även om de kulturellt och historiskt sett skiljer sig en del åt, så finns det även tydliga likheter mellan dem. Förutom städernas fantastiska elektroniska musikscener, så har de också ungefär samma lite slitna, ruffiga och dekadenta stadsbild, som avspeglas i invånarnas mentalitet. Stilmässigt och musikaliskt ligger Tegel-projektet närmast Berlin, men temamässigt möjligen närmare Detroit.

TEGEL 4
Foto: Petter Duvander & Allan Bank

Den ursprungliga Detroit-technon hade ett sound som var färgat av kultmaskiner som ARP Odyssey, Sequential Circuits Pro One och Roland TR-909. Vilka instrument har spelat förstafiolen på Science och hur viktiga har de varit för att skapa rätt atmosfär?
– Egentligen finns det två lika viktiga ingredienser i Tegels musik: bas och rytmer samt genererade industri- och maskinljud. Till de senare har Moog SUB37, en experimentell plugg kallad Kaleidoscope från 2CAudio, en emulering av ARP2600, samplade field recordings samt custom-elektronik använts flitigt. Vad gäller kicks och beats, så spelar naturligtvis 909:an en viktig roll, även om jag själv aldrig ägt en äkta 909:a. Det är dock, via Ableton och Reason, ganska lätt att återskapa de klassiska ljuden. På den här skivan jag även strävat efter att ”förädla” technosoundet genom lager-på-lager-metoder, hård kompression och sidechaining.

”En musikalisk resa” kan tyckas vara en journalistisk klyscha, men det är faktiskt en helt adekvat beskrivning på Science. När man lyssnar på de åtta låtarna känns det som att de hör ihop och som att låtordningen är viktig. Har du lagt mycket tid på att skapa ett album där helheten är större än summan av beståndsdelarna?
– Det är klart att man har inspirerats av Kraftwerks Radio-Activity, världens genom tiderna bästa konceptalbum! Vetenskapliga framsteg är en viktig del av den moderna människans liv. Även om merparten av oss har vanliga nio-till-fem-jobb och är en del av den ”grå massan”, så söker vi ändå efter större sammanhang. Science utforskar olika aspekter av vetenskapen, men också det faktum att många människor behöver en ”ventil”, där man släpper ut stress och frustration. Om man tillåter sig själv att släppa taget och fångas av tunga elektroniska rytmer blir summan definitivt större än delarna!

TEGEL 6
Foto: Petter Duvander & Allan Bank

När vi ändå är inne på temat ”helhetskonstverk”: ”Science” imponerar även grafiskt. Kan du berätta lite om samarbetet med Petter Duvander, Allan Bank och Johan Wejedal, som hjälpt till med foto och layout?
– Alla tre är goda vänner som jag lärt känna genom Eddie Bengtsson i Page. Härligt passionerade människor! Petter och Allan samlade ihop fotoutrustning på studs, för att i bitande kyla ta bilder med lika stora delar kreativitet och professionalitet. Johan är en skicklig designer, som bidrog med sin idérikedom redan när Datamaskins albumomslag skulle göras. Med Science var svårigheten att kombinera det minimala i musiken med något grafiskt som inte kändes klyschigt. Ramarna för techno-omslag är ofta snäva, men vi kände att de borde utmanas. Dagens undergroundskivor präglas i regel av vita omslag med kryptiska bokstavskombinationer, men för mig är helheten viktig, att musiken och det visuella hänger ihop och förstärker varann.

Låttitlar som ”Infinity”, ”Mass”, ”Logic” och ”Gravity” antyder att det finns ett genomtänkt naturvetenskapligt tema på albumet. Betraktar du Science som en temaskiva och hur skulle du i så fall beskriva temat?
– Albumet handlar om hur industri och vetenskap formar människor som bor i megastäder som Berlin och Detroit, både på dagen och på natten. Från början funderade jag på att bara använda symboler för alla titlar på skivan, som ”∞” för ”Infinity”. I låten ”Gravity” har jag förresten samplat ljud från Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory, som är den anläggning i USA som slutligen lyckades bekräfta att gravitationsvågor existerar och därmed verifierade Einsteins teorier. Så visst kan man säga att Science har ett tydligt naturvetenskapligt tema. Men samtidigt siktar Tegel på att inkludera det organiska och mänskliga i skapandet. Vi är alla del av universum och precis som musik har en förmåga att påverka våra känslor och sinnesstämningar, så har även fysikens lagar ett fundamentalt inflytande på våra liv här på jorden.

TEGEL 2
Foto: Petter Duvander & Allan Bank

Det finns något ”musique concrète-aktigt” över ett par av låtarnaScience. Du verkar ha använt redan existerande ljud från ”den verkliga, konkreta världen” och vävt in dem i musiken. Har du varit ute och samplat mycket i olika miljöer? Vilken funktion fyller egentligen vardagsljud och industriella stämningar i kompositionerna?
– Jag önskar att jag hade varit lika flitig som Kyoka när det gäller att göra egna ”field recordings”, men för att vara ärlig så är merparten av ljuden antingen skapade av mina syntar eller manipulerade samplingar av ljud som jag har laddat ner på nätet. Något som är ganska fascinerande i sammanhanget är att låten ”Radio” innehåller samplingar från Apollo 11. Men genom att lägga dessa samplingar på MIDI-noter blev outputen helt annorlunda och åtskilligt mer ambient.

Ett par låtar på albumet har EBM-liknande basgångar och ett aggressivt driv. Tillhör även DAF, Nitzer Ebb och Die Krupps inspirationskällorna?
– Alla tre banden finns representerade i min vinylsamling, Deras maffiga basgångar har alltid imponerat stort och i regel är det just med basgången som mina låtar tar sin början, oavsett om det gäller Tegel eller Datamaskin. Så i vissa stunder doftar Science absolut “EBM meets techno”.

sk logo

Electric Indigo har remixat albumspåret ”Radio”. Hur kom du i kontakt med henne och vad tycker du om hennes omstöpning av din låt?
– Vid sidan om musikskapandet driver jag, sedan nästan 15 år tillbaka, en musiksajt vid namn Stereoklang, där jag skriver om elektronisk musik och gör intervjuer med artister jag beundrar. Genom åren har jag pratat med allt från elektroniska pionjärer som John Foxx, Karl Bartos och Vince Clarke till mer samtida artister som Monolake, Charlotte de Witte och inte minst Electric Indigo. Electric Indigo är en fantastisk ljudkonstnär, så när ”lagom tid” hade passerat efter intervjun tog jag chansen och frågade om hon var intresserad av att remixa Tegel. Electric Indigo valde låten ”Radio”, tog bort stora delar av mina beats, ersatte dem med egna trummor och lyfte fram industriljuden. Det låter fantastiskt!

Vilka är dina planer och förhoppningar rörande Tegel och Science? Kommer det att bli några livespelningar? Kommer det förresten att komma fler skivor i samma stil under samma alias?
– Naturligtvis hoppas jag att så många som möjligt kommer att upptäcka och gilla albumet. Tyvärr är det dock oerhört svårt att nå ut brett idag, med tanke på den enorma mängd musik som hela tiden sköljer över oss. Men ambitionen är definitivt att framföra Science live. Och Tegel kommer ni absolut att höra mer av framöver, både vad gäller nytt material och nya musikaliska gestaltningar av vårt urbana samhälle. Dock står Datamaskin först på tur i höst, med en uppföljare till Retrosonic Voices.

Finns det något mer som du vill hälsa Zeros läsare?
– Inte mer än att uppmana alla som älskar elektronisk musik att vara nyfikna och utmana sina öron utanför den normala komfortzonen. Det är så man fortsätter att utvecklas som kulturälskare och människa!

 

Kommentarer

Kommentarer

Om Johan Arenbo

Har varit med på "Zero-resan" sedan 2003. Är, efter ett halvdussin år i den tyska huvudstaden, tillbaka i Sydsverige och har förhoppningen att Zero kan hjälpa till att bygga broar mellan olika kulturformer. Vad har Kraftwerk, Prince, Depeche Mode, Hildegard Knef, David Bowie, Wolfgang Amadeus Mozart, Klaus Schulze, The Orb, Smashing Pumpkins, Lee "Scratch" Perry, De La Soul, Joy Division, James Brown, Aphex Twin, Erik Satie, Nina Hagen, Max Raabe, Syd Barrett, Kate Bush och The Stone Roses gemensamt? Jo, det handlar om genomtänkt och intressant musik. Det är det - och inget annat - som räknas!

Kolla även

Gernot1

Modeselektor – Ny elektronisk musik från Östberlin.

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo) Att Berlin har en lysande scen för elektronisk …