case/lang/veirs – case/lang/veirs

Häromveckan dök jag ned i den amerikanska sångerskan Judee Sills album Heart Food. Heart Food var hennes andra skiva och den sista hon släppte ifrån sig innan drogerna tog överhanden och ledde till hennes tidiga död, ynka 35 år gammal. I en kombination av de tragiska omständigheterna kring hennes död och albumens dåliga försäljningssiffror glömdes både Judee Sill och hennes två skivor till stor del bort. Sorgligt, förstås, men litet visste jag då om det mejl som någon dag därpå skulle trilla in i min mejlbox.

Mejlet innehöll ett album med titeln case/lang/veirs. Neko Case, k.d. lang och Laura Veirs är tre kvinnor med tillräckligt många femstjärniga album i ryggen för att få även den mest kräsna country- och americana-fanatiker att höja på ögonbrynen. Ett samarbete mellan dem kunde inte vara annat än full pott. En snabbtitt på låtlistan höjde förväntningarna än mer. Spår nummer tre visade sig nämligen vara en sång inspirerad av kvinnan i min ingress, Judee Sill, vilket fick mig att tänka att hon kanske inte varit som bortglömd som jag trott.

Denna trio skulle kunna kallas en supergrupp. Sådana kan ibland falla ganska platt. Kanske blir det för många viljor och idéer i en och samma studio, eller något så enkelt som lite för stora egon för samarbete. Men till min stora förtjusning fungerar Case, lang och Veirs alldeles utmärkt, något som gläder mig med tanke på mina höga förväntningar. De frodas av det samarbete som k.d. lang på ren chansning drog ihop för ett par år sedan.

Musiken blir en smakfull kombination av artisternas samlande kompetens. Tillbakalutad folkmusik i ”Song For Judee”, populärmusikaliska stråkarrangemang i ”Best Kept Secret”, lite råa country-vibbar i ”Georgia Stars” och jazziga toner i ”Blue Fires”. Med en vandrande mikrofon får alla rösterna även förmedla de texter som trion skrivit till albumet. Texterna är även välskrivna, utöver oklanderligt framförda i termer av sångkvalitet. Varifrån inspirationen kommit är inte svårt att förstå. Inspelningsplatsen är nämligen Laura Veirs hem, med utsikt över Mount St. Helens. En spektakulär vulkan som med största sannolikhet även fått stå modell för albumomslaget.

Nu återstår inget annat än att lyssna på albumet ett par gånger till, njuta till fullo och hoppas på att trion får möjlighet till en turné på europeisk mark.