Senaste nytt
Hem / Recensioner / Album / The Good Lovelies – Burn The Plan

The Good Lovelies – Burn The Plan

Review Overview

Betyg - 6

6

Lätt experimentell mix av folk och charmig pop från trivsam Toronto-trio.

User Rating: Be the first one !
The Good Lovelies - Burn The Plan, omslag
Skivbolag: Six Shooter Records / Hemifrån

Caroline Brooks, Kerri Ough och Sue Passmore träffades i Toronto 2006, då de medverkade på en julkonsert som hölls på Gladstone Hotel i staden. Året efter skivdebuterade tjejerna med en gemensam ep och senast de gav ut en studioplatta var 2011. Ett livealbum kom året efter. Med charmigt kreativa Burn The Plan är damerna på banan igen och stämsången sitter klistrad som sockervadd i håret.  

Burn The Plan inleds med en gammal trummaskin, eller rytmbox som man sade förr i tiden, och de inbitna folkmusikpuritanerna kanske backar redan av den orsaken, men då gör de sig själva en otjänst. Mycket på Burn The Plan baseras fortfarande på akustiska instrument och tjejernas enormt fina, väl framförda och sammansatta stämmor. Att man ibland experimenterar med sin mix av folk och pop, samt att popmusiken periodvis överskuggar folklåtarna, samt att man provar lite nya grepp, tycker jag är helt okay. Å andra sidan är jag inte folkpuritan och har heller inga föreställningar om hur The Good Lovelies förväntas låta. Jag nöjer mig med att konstatera att experimenten man gör görs varligt, försiktigt och förstör absolut inte helheten. Sedan är väl inte alla spår här oantastliga på något vis, en del tycker jag inte ens om, men ibland, som i enormt charmiga poplåten ”Don´t hold back” släpper man in en lättsam soulkänsla, och då blir plötsligt den här skivan kanonbra. Så visst, det är lite berg-och-dal bana över det hela, men merparten av innehållet på denna platta är så mjukt, fluffigt och fint att man kunde använda musiken som huvudkudde.

Kommentarer

Kommentarer

Om Petter Jahnstedt

1994 startade han tillsammans med kollegan Jon Josefsson musikföreningen Zynthec i barndomstaden Skara. Föreningen ledde till både klubbverksamhet och senare även en tidning med samma namn. 1999 bytte tidningen namn till Zero Music Magazine och gavs ut fram till 2010. Idag drivs den som ett webb och TV-media på internet.