Senaste nytt
Hem / Artiklar / Current 93 – – ett samtal med David Tibet

Current 93 – – ett samtal med David Tibet

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)

En religionsforskare som gör ”apokalyptisk folkmusik”? En djupsinnig kattvän som har samarbetat med Marc Almond och Nick Cave? David Tibet är helt klart en av samtidens mest spännande popprofiler. Zero har pratat med honom om Current 93:s långa karriär och det nya albumet Aleph at Hallucinatory Mountain.

current 93

Under mitt samtal med David Tibet kommer jag vid ett flertal tillfällen att tänka på Dalai Lama. Mr. Tibet är oerhört vänlig, men har samtidigt en självklar pondus som gör att man lyssnar noga till allt han har att berätta. Han svävar ofta ut i filosofiska utläggningar, men gör det med en opretentiös självklarhet som tyder på genuint intresse och stora kunskaper inom ämnet. Kort sagt ger Current 93-sångaren ett synnerligen harmoniskt och intelligent intryck.

Mycket riktigt finns det också en koppling mellan den brittiske musikern och den fjärran österns visdom. David Tibet, alias David Michael Bunting, växte upp i Malaysia, där hans föräldrar arbetade under sextiotalet.
– Min barndom i Asien har påverkat mig väldigt mycket, berättar han. Jag har starka minnen av den vidunderliga naturen och de vilda djuren. Naturligtvis färgades jag även av livsåskådningen. ”Om jag inte kan påverka omständigheterna, är det bara jag som förlorar på att tappa lugnet” är en maxim som jag fortfarande lever efter. Det var dessutom i Malaysia som mitt intresse för musik väcktes. Jag brukade besöka de buddhistiska och hinduistiska templen och lyssna på munkarnas sång. Ofta satt jag där i flera timmar och bara njöt av skönheten.

När David var tretton flyttade familjen tillbaks till England, vilket självklart innebar en stor omställning.
– I Malaysia var samhället väldigt traditionellt. Där fanns ingen ”ungdomskultur” på samma sätt som i Europa. Det blev därför en fantastisk, men samtidigt nästan lite skrämmande upplevelse att upptäcka alla alternativa livsstilar i Storbritannien. Framförallt glamrocken hade en stark dragningskraft på mig. Jag fascinerades av det teatraliska och normbrytande hos David Bowie och T. Rex. Sedan upptäckte jag Velvet Underground och Love. Deras mörka och suggestiva musik öppnade porten till nya världar.

1239021466david_tibet

Under slutet av sjuttiotalet flyttade David till London och började studera tibetanska på universitetet. I huvudstaden lärde han känna Genesis P-Orridge, en ung konstnär som var involverad i det avantgardistiska bandet Throbbing Gristle. P-Orridge gav honom inte bara smeknamnet ”Tibet”, utan övertalade honom dessutom att börja spela i industriprojektet Psychic TV. David blev även del av 23 Skidoo, som gjorde etnoinfluerad ambientpop.
– Vi experimenterade i ganska många formationer på den tiden. Den gemensamma nämnaren var en avsmak för rock ’n’ roll-myterna. Musikindustrin var väldigt strömlinjeformad i början av åttiotalet. Det gick tretton ”långhåriga och rebelliska band” på dussinet. Vi ville distansera oss så mycket som möjligt från klyschorna. Vår vision var istället att göra ”starkt känsloladdad musik”.

1983 startade David ett nytt projekt, Current 93. Precis som bandnamnet (som var influerat av magikern Aleister Crowleys filosofisk-religiösa system Thelema) antydde, rörde det sig om ganska mystiska tongångar. Konstellationens tidiga skivor bestod av hypnotiska tjugominuterslåtar, uppbyggda av elektroniska loopar, vitt brus, obskyra samplingar och Davids mässande pratsång. Textmässigt behandlades teman som ockultism, världens undergång, eskatologi (diskussioner om de yttersta tingen) och gnosticism (en idéströmning som menar att människans ande är ett gudomligt väsen fångat i en fysisk företeelse). Med andra ord väldigt långt från popvärldens stereotypa ”pojke-möter-flicka-bagateller”.
– Jag har alltid tagit upp ämnen som fascinerar mig, utan att fundera speciellt mycket över om någon annan förstår dem, erkänner David med ett skratt. De flesta skriver kanske låtar om människor som förälskar sig på en klubb. Jag brukar skriva om egyptiska gudar eller arabiska glosors etymologi. Betraktat ur den synvinkeln är det förstås lite lustigt, haha.

En vanlig missuppfattning om landet Tibet är att det endast består av snöklädda berg och frusna slätter. I själva verket finns det även stora skogar och bördig åkermark. En vanlig missuppfattning om David Tibets musik är att den endast är mörk och svårtillgänglig. I själva verket spänner Current 93:s produktion över praktiskt taget alla tänkbara och otänkbara genrer. Efter de första, ”introverta” skivorna har David utforskat många färgsprakande musikaliska världar.
– Om jag själv skulle sätta ett epitet på Current 93, skulle det vara ”apokalyptisk folkmusik”. De av våra skivor jag är mest stolt över passar i alla fall bra in på den beskrivningen. Det finns något naket och melankoliskt hos dem, som jag sammankopplar med folkmusiktraditionen. Sedan finns det en påträngande undergångskänsla, som både är allvarligt menad och en följd av vår svarta humor. Ett stort missförstånd är att jag skulle vara en dyster och depressiv människa. Det stämmer inte alls. Anledningen till att musiken ofta har en mörk känsla är helt enkelt att jag inte är bra på att skriva låtar i dur. Mitt uttryckssätt är svårmodigt, men i vardagslivet är jag en mycket lycklig person!

2786-currrent93aleph

Current 93:s förra album, Black Ships Ate the Sky, blev en stor publikframgång. Skivan var inte bara ovanligt popinfluerad för att komma från David Tibets penna. Den innehöll dessutom celebra gästartister som Marc Almond, Antony Hegarty (Antony and the Johnsons), Cosey Fanni Tutti (Throbbing Gristle) och Bonnie ”Prince” Billy. Den nya fullängdaren, Aleph at Hallucinatory Mountain, är däremot en ganska svårsmält historia. Arrangemangen är abstrakta och många låtar drar sig åt friformshållet.
– En god vän, som har följt hela Current 93:s karriär, ringde mig strax efter han hade fått albumet och sade: ”David, det här måste vara en av de märkligaste skivor du någonsin har gjort, vilket inte säger lite. Jag förstår ingenting”. Ett par veckor senare ringde han igen och var entusiastisk: ”Nu har jag lyssnat på albumet dagligen och det växer hela tiden. Jag tror faktiskt att det är en av dina bästa skivor!” Kanske är det just så man måste närma sig Aleph at Hallucinatory Mountain: försiktigt och med tålamod? Framgångarna med Black Ships Ate the Sky var glädjande, men det var aldrig aktuellt att skriva en uppföljare i samma stil. Istället förstod jag snabbt att resan skulle gå i en helt annan riktning den här gången.

Även på Aleph at Hallucinatory Mountain har David samarbetat med ett antal intressanta kollegor. Bland de mest framträdande kan nämnas den excentriske sångaren Baby Dee, Steve Stapleton från Nurse With Wound, chanteusen och erotikmodellen Sasha Grey samt den berömde cellisten John Contreras.
– Det är mycket viktigt att personkemin stämmer. Praktiskt taget alla som är med på Current 93-skivorna är även vänner till mig privat. Den här gången var vi ett eklektiskt gäng, vilket var väldigt intressant, eftersom vi lärde oss mycket av varandra. Inspelningarna var som ett stort kulturutbyte!

Textmässigt rör sig Aleph at Hallucinatory Mountain på två nivåer, en religiös och en personlig.
– Man skulle kunna beskriva det som två parallella historier som överlappar varandra. Å ena sidan behandlar skivan skapelsemyten, betraktad ur en koptisk-ortodox synvinkel. Å andra sidan finns det många referenser till mitt eget liv. På båda nivåerna handlar det om sökande och pånyttfödelser.

I vanlig ordning innehåller cd-fodralet snygga illustrationer gjorda av David själv.
– Tecknandet ligger mig varmt om hjärtat. I fjol hade jag en utställning på ett galleri i London, men i år har jag inte hunnit odla intresset så mycket som jag skulle vilja. Men jag har köpt en del konst istället. Louis Wains kattbilder är mina stora favoriter!

katt-large

David Tibet är inte bara en stor samlare av kattrelaterad konst (ett intresse han för övrigt delar med vännen och kollegan Nick Cave). Han är även en av de största kattvännerna i Europa.
– Katter är underbara och en ständig känsla till glädje. I det gamla Egypten ansågs katten vara ett heligt djur. Den linjen följer jag fortfarande, avslutar David skrattande.

Kommentarer

Kommentarer

Om Johan Arenbo

Har varit med på "Zero-resan" sedan 2003. Är, efter ett halvdussin år i den tyska huvudstaden, tillbaka i Sydsverige och har förhoppningen att Zero kan hjälpa till att bygga broar mellan olika kulturformer. Vad har Kraftwerk, Prince, Depeche Mode, Hildegard Knef, David Bowie, Wolfgang Amadeus Mozart, Klaus Schulze, The Orb, Smashing Pumpkins, Lee "Scratch" Perry, De La Soul, Joy Division, James Brown, Aphex Twin, Erik Satie, Nina Hagen, Max Raabe, Syd Barrett, Kate Bush och The Stone Roses gemensamt? Jo, det handlar om genomtänkt och intressant musik. Det är det - och inget annat - som räknas!